Svårigheten att hitta rätt kompetens har idag blivit ett nålsöga för tillväxten i Sverige. Bristen på talanger inom många områden har blivit ett hot mot den gröna omställningen för ett stort antal kommuner.
Begreppet talangjakt står för ett aktivt sökande efter människor med speciell kompetens. Kommunernas kompetensbehov innefattar alla typer av arbetsuppgifter inom industrin såväl som inom offentlig sektor och forskarsamhället. Konkurrensen om vissa kompetenser är knivskarp och idag ofta internationell. Flera svenska kommuner har utvecklat former för en systematisk talangjakt, medan det stora flertalet kommuner ännu inte har identifierat talangjakt som en väsentlig verksamhet. Många industrikommuner i omvärlden och i Sverige brottas med hur talangjakten ska effektiviseras.
Ett viktigt sätt att förbättra kommunernas lokala talangjakt på är att utveckla samarbetet med den nationella nivån och de myndigheter som har kunskap inom området. För kommunerna handlar det om att få tillgång till större resurser och bättre överblick. Vi har mycket att lära oss från länder som t ex Canada, Australien, USA, Singapore, Holland, Irland och Tyskland. Här finns ett utvecklat samarbete mellan enskilda kommuner, t ex Brainport Eindhoven i Holland.
Den stora lokala utmaningen ligger i att bryta ned sökprocesserna efter den rätta kompetensen till operativa och individuella matchningsinsatser, som även innefattar den medföljande familjens helhetsbehov. Insatserna måste även inkludera program för att behålla de som redan rekryterats. S k ”aftercare program” har visat sig vara effektiva. Ryktet om goda sådana insatser sprider sig fort från mun till mun och bidrar till att göra en plats attraktiv. En del platser i Sverige har beslutat sig för att konkret satsa på talangjakt. Här har arbetsgivare och platsens företrädare byggt upp skräddarsydda infrastrukturer för att systematiskt bearbeta de eftersökta individernas önskemål.
I t ex i Ludvika sker matchningarna via talangjaktsplattformen Samarkand AB, som är ett bolag i samarbete mellan kommun och lokala företag samt med Svenska Institutet i nätverket. I Lund finns en annan variant av talangjaktsplattform som på bredden underlättar för de nya talangernas anpassning både språkligt och socialt. För att stärka den kritiska massan i Lund ingår också danska medaktörer. I Luleå sker arbetet i samarbete med bl a Student Consulting liksom Lernia. Mycket talar för att flera sådana plattformar kommer växa fram.
Men det handlar också om att snabba upp sök- och tillsättningsprocesserna så att de blir konkurrenskraftiga gentemot andra länder. Sverige släpar efter här – inte minst på forskarsamhällets område.
För att bli framgångsrik på internationell nivå måste den svenska attraktionen vässas och marknadsföras. Svenska Institutet kunde exempelvis få en viktig roll att vårda vår internationella talangjakt på en nationell plattform, som också stärker banden med de lokala insatserna. Utan samverkan med denna typ av myndighet är det övermäktigt för de enskilda kommunerna att nå fram till önskade talanger i andra länder.
Att hitta rätt kompetens till rätt plats är en avgörande fråga för att Sverige ska lyckas genomföra sin gröna omställning och därmed säkra en hållbar tillväxt även utanför storstadsregionerna.
Svenska industrikommuner, arbetsutskottet, februari 2024
Anton Sjödell (M), sammankallande, vice kommunstyrelseordförande, Gislaveds kommun
Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun
Peter Kärnström (S), kommunstyrelsens ordförande, Sandvikens kommun
Lucas Lodge (M), vice kommunstyrelseordförande, Oskarshamns kommun
Leif Pettersson (S), kommunstyrelsens ordförande, Ludvika kommun
Svenska Industrikommuner är ett nätverk som består av 25 kommuner. Vi arbetar för att visa på sambandet mellan utvecklingen i våra samhällen och betydelsen av framgångsrik industri. Det gör vi genom att tillhandahålla en plattform för kunskapsutveckling och opinionsbildning om hur näringspolitiken bör utvecklas lokalt och centralt, allt för att skapa goda förutsättningar för våra medlemskommuner.