Lokal mobilisering för nya industrietableringar
Ta strategiska initiativ – nu kan det löna sig!
Under flera decennier har globaliseringen varit en grundläggande kraft för industrins utveckling. Det har handlat om att förlägga verksamhet i de regioner där det är billigast att producera eller där kompetensen finns för att utveckla produkter och tjänster. För främst de större företagen har världsarenan varit i fokus för analyser av var man ska etablera sin verksamhet eller investera i ny eller större produktion.
Flera samverkande företeelser håller på att kraftigt förändra investerings- och etableringsmönstren inom industrin. Vi upplever idag effekterna av en pandemi som förstärkts av en klimatkris och en allmän oro i världen. Vi har fått en energikris som har sitt ursprung i Rysslands invasion av Ukraina. Dessa faktorer har gett starka inflationsimpulser till
den globala ekonomin. Många länder och regioner satsar på att bli mer självförsörjande vad gäller strategiskt viktiga varor och tjänster. För att bli mer självförsörjande och därmed få större kontroll över sina försörjningskedjor försöker företag, ivrigt påhejade av sina regeringar, att ta hem produktion till sina hemmaländer eller fördela riskerna genom att producera samtidigt i flera olika regioner. Detta har lett till en kraftig ökning av handelshinder mellan olika regioner i världen. Denna utveckling förstärks av sådant som president Bidens ”Inflation Reduction Act” och EU:s ”Den europeiska given”. Dessa båda kraftfulla ekonomiska stöd till den egna industrin avser att försöka styra industrins investeringar till de egna regionerna.
För Sveriges del innebär dessa förändringar att det uppstått ett nytt etablerings- och investeringsmönster. Många svenska företag planerar att ta hem produktion till Sverige för att därigenom få större kontroll över sina försörjningskedjor. Många europeiska företag har också ett intresse av att förlägga produktion inom EU. Svensk industri är tekniskt avancerad.
Företagen är transparanta och okorrumperade. Den svenska kronan har tappat i värde så det är relativt billigt för ett utländskt företag att investera i Sverige. Mot denna bakgrund öppnas nu möjligheter för att attrahera etableringar till svenska kommuner. Denna situation är svenska kommuner inte ensamma om att se. Det finns många bland Europas 155 000 kommuner som också vill konkurrera om investeringarna. Därför uppmanar nätverket Svenska Industrikommuner nu till en lokal mobilisering i kommunerna:
- De politiska ledningarna bör ge ett tydligt uppdrag till sina organisationer, inte minst näringslivskontoren, att arbeta aktivt med att identifiera tänkbara verksamheter som skulle passa in i kommunens miljö.
- Inrätta en organisation med kompetens och mandat att identifiera, närma sig och förhandla med etablerare. Organisationen måste bestå av både experter och politisk ledning.
- Utveckla en skräddarsydd etableringsstrategi.
- Identifiera, utveckla och paketera kommunens viktigaste attraktionsfaktorer.
Svenska industrikommuner, arbetsutskottet, februari 2023
Catharina Fredriksson, sammankallande i nätverkets arbetsutskott, Oxelösund
Jan Bohman, fd kommunstyrelsens ordförande, Borlänge
Andreas Erlandsson, kommunstyrelsens ordförande, Oskarshamn
Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå
Anton Sjödell, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, Gislaved
Svenska Industrikommuner är ett nätverk som består av 25 kommuner. Vi arbetar för att visa på sambandet mellan utvecklingen i våra samhällen och betydelsen av framgångsrik industri. Det gör vi genom att tillhandahålla en plattform för kunskapsutveckling och opinionsbildning om hur näringspolitiken bör utvecklas lokalt och centralt, allt för att skapa goda förutsättningar för våra medlemskommuner.
Foto: Freepik