Nya investeringsmöjligheter – Ökad lokal produktion och fler lokala investeringar i Sverige
I en bekymrad artikel i The Economist från våren 2022 behandlas de utmaningar Europas industrier och samhällen står inför med sina globala försörjningskedjor. Dessa har blivit för långa och influerade av en lång rad hot. Det gäller inte bara Ukrainakriget. Här nämns pandemin, stoppet i Suezkanalen, skenande transportkostnader, klimatförändringar, icke-rationella beslutsprocesser och inte minst diktaturernas oförutsedda beslut och korruption.
Jacob Wallenberg, ordförande för Investor och ledamot i lobbyorganisationen European Round Table of Industrialists konstaterar att osäkerheterna kring försörjningskedjorerna kommer upp allt oftare i t ex styrelserummen.
Vad betyder all denna osäkerhet och marknadsinstabilitet för t ex en framåtsyftande svensk industrikommun? Ett svar är att globaliseringen nu erätts av industriella hemtagningar där försörjningshoten möts med nya investeringsmönster. Jakten på nya stabilare lokala och regionala kluster får därmed en ökad prioritet.
För att lokalt kunna dra nytta av denna utveckling behövs det en insikt om vad som händer och vad som krävs av kommunerna:
- En ny global situation öppnar upp för kanske oväntade men väkomna investeringar/etableringar till en tryggare hamn i Norden. Det är ofta stora belopp som står på spel. Men inte sällan handlar det om små investeringssteg som tas.
- Omvärldsspaningen blir allt viktigare på dagordningen för t ex våra 290 kommunala näringslivskontor.
- Kommunerna får nya incitament att vårda sin attraktivitet och förbereda sig för etableringsintresse hos nya företag. Här räcker det inte att exempelvis anlägga en ny industripark. Det är för enkelt och bedöms snarare som en hygienfaktor på företagens shortlist. Istället måste platsens aktörer skärpa sin attraktion via smartare redskap. Attraktionen bestäms av hårda och mjuka faktorer i en skön blandning. Under några år har det handlat om infrastrukturfrågor som god tillgång på el, logistik och transporter samt hållbarhetsfokus. Men det krävs också attraktiva boende-och livsmiljöer, tillgång till kultur och kompetent arbetskraft. Många gånger handlar det också om professionellt bemötande från platsens huvudaktörer.
- Traditionellt hamnar dessa investeringsfrågor i de första skedena hos landets kommunala näringslivskontor. Sedan sprids ringarna till andra kommunala förvaltningar såsom exploateringskontor, fastighetshetsförvaltning och utbildningsförvaltning och givetvis till själva kommunledningsgruppen. Ibland kommer de kommunala energibolagen in i bilden.
Det som händer i företagens styrelserum i hägnet av ökad oro för försörjningsoch logsitikkedjornas problem ger nya möjligheter för näringslivskontorens spaning. Känselspröten måste vara ute och man måste noga förbereda sig även för de svagaste omvärldssignalerna.
Det nya industriella landskapet ställer nu krav på lokalt och regionalt samarbete med många innovativa inslag.
Men faktum kvarstår: för varje näringslivschef i de 290 svenska kommunerna borde skiftet mot mer av lokal produktion vara en välkommen utmaning. Nu finns nya möjligheter att attrahera investeringar och etableringar till den egna kommunen.
Svenska industrikommuner, arbetsutskottet, november 2022
Catharina Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande, Oxelösund
Jan Bohman, kommunstyrelsens ordförande, Borlänge
Andreas Erlandsson, kommunstyrelsens ordförande, Oskarshamn
Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå
Anton Sjödell, kommunalråd, Gislaved